Inte min dag - alls :-(

Idag har det varit en sån där dag då allt och då menar jag precis ALLT har krånglat och varit jobbigt för mig. Jag har ju nämnt tidigare här i Bloggen om lite hemlighetsmakerier och i det stora hela så kan jag väl i allafall säga att just nu är det inte kul att maka hemligheter, krångel, fel och åter krångel....GRRRR...blir så trött!! Och värre är det när jag inte kan förklara här vad det handlar om då personen i fråga läser här ibland...SUCK!!

Sen fick jag ett brev med posten som gjorde mig arg och uppretad, ringde några samtal men fick inte tag i rätt person....åååhhh...så nu måste jag vänta ytterligare på besked. Livet suger verkligen ibland...Morr...och till råga på det så har man värk i magen och en skrikig och missnöjd bebis att ta hand om.

Pratade med min älskade mamma idag med och hon fick nya hörapparater igår och nu hör hon en massa saker som hon inte hört innan....tex sina egna andetag, strålen när hon kissar, knappen från koftan som stöter emot diskbänken när hon diskar och sin egen röst när hon pratar låter som ett eko säger hon. Snacka om att ljuden förstärks i en sån där liten manick....jag lånade hennes gamla hörapparater när jag var hos henne en kväll och fyyy så jobbigt det var....man hör varenda litet prassel och ljud man inte visste fanns...he he he!!

Imorgon är det fredag och helgen väntar, får förmodligen också barnbidraget imorgon vilket är väldigt välkommet. Viktor skall eventuellt vara hos faster hela helgen så vi kanske bara får ha våran mini-gris hemma i helgen. Har ju lite att stå i så det kanske bara underlättar (om man nu får säga så om sitt eget älskade barn)?

Snart drar vi upp till Dalarna till mammsen och för att gå på dop..det ska bli kul tycker jag och Viktor ser verkligen fram emot att få komma till mormor, han frågar efter henne nästan varje dag. Nej nu ska jag nog mingla vidare på nätet en stund...sen är det sängen som gäller.

Kos og Klem fra Ängla-Li

Som överkörd av ett tåg...

...ja just så känner jag mig och än värre var det igår.

Operationen gick i det stora hela bra. När jag kom till kirurgmottagningen så fick jag byta om till supersexiga sjukhuskläder, vita långstrumpor som gick långt ovanför knäna, stora mormors trosor, en rock som skulle knäppas bak i nacken och utanpå det en typ av morgonrock. På fötterna fick jag även sådana där blå plastskydd som man kan trä över skor ni vet?!

Inne i salen fick jag en säng och en sköterska med en elev kom och satte droppnål på mig och jag fick dropp. De ställde lite frågor och jag fick lite lugnande. Låg där och frös och var lite avis på grannen i sängen brevid som fick ett värmetäcke. Snacka om snedfördelning...HAHAHA..o jag fick inte ens en filt.

Strax därefter blev jag inrullad till operationssalen och fick lägga mig på det där smala otäcka operationsbordet, som det känns som man skall ramla av. Där var flera personer som började sätta på mig mössor och tjocka strumpor som gick längs hela benen, de satte EKG-plåster och gav mig mer lugnande och sedan syrgas...sen minns jag inget mer.

När jag väl vaknade första gången så var jag helt borta, minns ingenting om någonting. känner bara hur jag har en syrgasgrimma och en blodtrycksmanchett som tar blodtrycket på mig automatiskt med jämna mellanrum. Jag har då också fått ett sånt där värmetäcke...jag sover, sover och sover.....hör hur folk pratar med mig långt borti fjärran...vet inte ens om jag svarar.

Jag var som sagt en av de första att opereras...tror jag åkte in vid 7.45-8.00 nån gång och under hela dagen så hör jag att fler å fler av alla oss som opereras säger hejdå och går hem och alla andra låter så oförskämt pigga.....jag var sist därifrån....åkte därifrån vid 19.30 på kvällen och då var jag ändå helt borta + att jag hade en fruktansvärd smärta på min högra sida. Jag frågade "min" sköterska (Anneli) flera gånger...varför låter alla andra så pigga och varför är jag såå trött?? Då tittade hon lurigt på mig och log med ett stort leénde och sa: Kan det bero på att du är småbarnsförälder? Vi har liksom sett det syndromet här förr...alla småbarnsföräldrar som opereras och helt enkelt inte kan göra så mkt annat än att sova och verkligen får tillfälle till det, de sover som klubbade oxar....!! Kunde väl aldrig ana att mina grisar hade en sådan påverkan på min sömn..hahaha!!

Jag fick under dagen prata med en av kirurgerna som opererade mig och hon berättade att hela min gallsäck hade varit proppad med sten. Det hade varit 10 riktigt stora stenar och flera hundratals små (som grus)...så att jag haft ont var inte ett dugg konstigt tyckte hon. Men själva gallblåsan hade tunna fina väggar men för säkerhetsskull och med tanke på min historia (med pappa) så skickade hon iväg den på analys i allafall. Stenarna fick jag tyvärr inte spara då det hade med bakterier att göra. :-(

Hon berättade även att de hade hittat lite annat i min mage som de hade fixat.....och ni kan ju nästan förstå vad min första tanke var....men det var bara att de hade hittat några fickor runt tarmarna som de sydde igen så att jag inte skulle kunna drabbas av tarmvred så nu fick jag ju mer sår på magen än vad som var planerat...men hellre det än att råka ut för tarmvred i allafall.

Så nu sitter jag här med en massa plåsterlappar på magen med stygn under...både här å där...kanske inte så konstigt då att jag känner mig som överkörd av tåget. Har så svårt att hitta bekväma ställningar, ingenting är skönt. Att ligga gör ont, att sitta är jobbigt, att gå är ansträngande...suck.....det känns så besvärligt...men vill ändå inte klaga....jag är ju trots allt ett antal stenar lättare...vilket känns som en lättnad.

Nu längtar jag bara efter att få börja på friskis & svettis på riktigt igen...kortet är ju inhandlat och sällskap har jag säkerligen..i allafall på helgen..av världens vackraste tjej..MIA *kärlek*....hon skall lära mig allt hon kan i gymet....;-).....
Sen i veckorna så blir det kvällstider som gäller så då kanske jag inte får hennes sällskap då hon är en morgon-tränings-människa...men det gör inget...jag har inga som helst problem med att gå å träna själv.

Nej nu ska jag upp och gå lite för min rygg "is killing me" right now.
Skriver mer en annan gång....puss på er alla sötingar.....// En överkörd Ängla

Happy Valentines day

Imorgon är det dags att ta bort eländet som orskar mina smärtsamma attacker.....imorgon opereras jag...då skall gallblåsan med alla stenar väck. Ska vara på sjukhuset 7.15 imorgon bitti...jösses...det blir till att gå upp i tid, hur nu det ska gå till.

I övrigt så har jag inte gjort så mkt annat de här senaste dagarna än att försökt bli bra från min kräksjuka som jag drabbades av i onsdags. Mår bra men känner mig fortfarande lite orolig i magen emellanåt..men vad som är sviter från sjukan och vad som e nervositet för imorgon vet jag inte riktigt. Det kanske är en kombination av båda.

Känner mig dock inte så jätte nervös inför själva operationen...däremot hur det ska gå för Ola att ha Thias hela dagen helt själv med matningar å så...vilket han aldrig gör/har gjort hittills. Men det går säkert bra. Sen har jag väl även en inre oro över att de ska hitta detsamma som de hittade när pappa gjorde den här operationen, men oddsen för att jag skall ha detsamma borde vara minimala. Ni får hålla tummarna för mig om inte annat.

Ikväll väntar vi på "I en annan del av Köping" som är söndagens höjdpunkt. Idag är det ju Alla hjärtans dag men varken jag eller Ola är väl inte direkt några fanatiker av denna komersiella dag. Båda tycker att det är mysigare att uppvakta varandra på en helt vanlig dag och då man minst anar det. Dock så fick Ola en skiva av mig idag, för jag visste att han så gärna ville ha den, men jag kunde lika gärna köpt den en helt vanlig dag.

Igår köpte vi en begagnad gåstol till Thias. Det var en annons på blocket som vi ringde på...så nu glider han runt här i vardagsrummet och undersöker saker å ting....han når ju upp till bokhyllorna nu och det är mycket spännande. :-)

Nu ska jag gå in i badrummet och göra Viktor kvällsklar......puss på er alla där ute och håll tummar och tår för mig imorgon.

Love from Ängla-Li

Äntligen sitter de där....YES!!

Äntligen så har vi borrat upp alla hyllor samt tavellister i Viktors rum, men det tog också nästan en månad att få det gjort, fy tusan vad allt har gått emot oss alltså...MORR!! Så nu kan jag börja "släppa" Viktors rum för ett tag och börja bry mig om de andra rummen lite, känns skönt! :-)

Igår var vi hem till Shirley på en liten "avskedsmiddag" då hon skall resa bort till Thailand i 6 veckor. Trodde först inte att vi skulle kunna gå dit pga mina sjuklingar till pojkar, men alla tre har tillfrisknat och Viktor kunde äta både lite mat samt annat smått och gått som det bjöds på där.

Idag när jag vaknade så kände jag en enorm smärta i ryggen så idag går jag runt som en kutryggig kvinna som bajjat på sig.....haha...ja det ser nog ut så i allafall....satan i gatan så ont det gör. SUCK!!! Jag hoppas innerligen att smärtan försvinner tills nästa Måndag. Får väl gå ut och röra på mig mkt den här veckan, så gott jag kan i allafall.

I övrigt så har väl inte veckan ngt särskilt i sitt sköte, har en del hemlighetsmakerier att pyssla med, så får väl se hur det går med det. Krävs lite inköp samt egentid utan skrikiga och tjatiga barn för att kunna hemlighetsmaka lite...*HEHEHE*...

Undrar om den där himla elektrikern kommer imorgon eller inte? Han var här en snabbis i Torsdags för att kolla upp vad som hade hänt med våran borrning i elledningen. Han sa då att det inte var så farligt och att han bara behövde köpa en ny kabel för att kunna byta ut den trasiga. Trodde då att han skulle komma senare samma dag eller på fredagen, men han kom ingen utav dagarna. Är så jobbigt att vänta på hantverkare och man blir låst en hel dag pga att man inte vet om de kommer eller inte. Well, well....

Nu sitter vi och kollar på melodifestivalens repris på svt 24 eftersom vi inte hörde ett ljud av den igår hemma hos Shirley pga några alltför högljudda människor som tror att deras ljuva stämma är det enda man vill höra på men för mig är det bara ett hysteriskt KAOS.....*Grrr*...

Nu ska vi strax hoppa i säng....imorgon är det Måndag och dagisdag för Viktor...

Puss i ljumsken från Ängla-Li

Welcome to the kräk-house!!

Hmmm...vad ska man göra?? Förra veckan, natten mellan tors-fre spydde Viktor första gången...han spydde sista gången tidigt på lördag förmiddag, sen kom det inget mer..tack o lov...jag höll honom hemma ändå till Onsdagen då han fick gå till dagis.

Natten mellan tis-ons så är det Olas tur, då spydde å sket han om vartannat....

Imorse vid 6 snåret så spydde Viktor igen och han fick stanna hemma med Ola idag då jag skulle till sjukhuset. Under hela dagen har ingen av dem spytt ngt mer och lyckats få i sig både blåbärssoppa, skorpor, och vispad coca-cola. På bättringsvägen skulle jag vilja säga. Men nu för 15 minuter sen så lägger Mathias världens laddning, på mig, på sig själv och på soffan.

Nu är det alltså bara jag som hittills klarat mig från detta elände, jag hoppas innerligt att ingen av de andra får om det nu bara, för då kommer det bara att gå runt,runt,runt.
Kräksjukor är nog det värsta när man har barn..usch å fyy å blää.

Nåväl...sjukhusbesöket idag inför operationen gick bra....men det tog lång tid då det var mkt väntetid mellan allting. Jag skall opereras Måndagen den 15 februari, så det är 11 dagar kvar till dess. Skönt att få det gjort, men samtidigt är det jobbigt att bli sövd och att vakna ur narkos.....men skönt att bli av med eländet som orsakar mig såå mkt smärta och anfall.

Så dagen efter Alla Hjärtans dag ska jag lägga mig under kniven..tjooohooo!! :-S

Nu ska jag ta hand om mina sjuklingar...får skriva mer en annan dag.

Puss & Kram på er // Ängla-Lii

Var finns livs-bromsen????

1 februari redan och hela januari har passerat, satan i gatan vad tiden går fort numera, var sitter livsbromsen någonstans?? Jag kan verkligen få panik när jag börjar fundera över hur fort tiden verkligen går samtidigt som jag kan tycka att mkt är segt och långtråkigt och att inget händer. Idag har jag haft Viktor hemma från dagis för att han skulle få några extra dagar att kurera sig på. Vi har haft en riktigt hemma-slappar dag...med mkt bokläsande och spelat spel. Viktor har även tittat på film och ritat lite.

Själv har jag gått runt och känt mig rastlös och gått och väntat på att ngn från Öbo skulle dyka upp, men icke...inte ens ett telefonsamtal om det hela har jag fått. Undrar om securitas killen verkligen gjorde en felanmälan igår?! Jag behöver komma ut....arrrgggggghhhhh.....åhhh vad jag längtar tills jag kan börja träna igen....känner mig som en försoffad soffpotatis!!! *SUCK*

Idag har jag sökt 3 nya lägenheter...men som vanligt så leder det väl ingenstans då vi har på tok för låga poäng....jag hatar detta kösystem......Grrrrrrrrrr!!

Nu ska jag nog logga ur och läsa reklamhögen som kom idag....

Adios // Ängla-Lii