Jag orkar inte...

Tillbaka i Örebro är vi nu sedan i Torsdags då vi tog tåget hem igen. Det var ju meningen att Viktor skulle stannat längre hos mormor ensam, men eftersom mamma är så krasslig så orkar hon inte riktigt med.

Vistelsen i Dalarna har varit skön och slapp. Jag har fått följa med på mammafika, varit på shoppingtur i Sågmyra, fikat en massa och bakat kanelbullar. Under den här tiden så har Mathias fått 2 stycken tänder vilket har orsakat i en extra gnällig och kinkig bebis, med feber, dregel, snorig näsa och många bajsblöjor.

Var även hem till min gamla granne på Fiskgatan (Anna), som numera bor i ett hus i Gärde. Hon har precis nyligen fått barn och jag fick träffa detta lilla underverk som blev en liten Agnes till slut. Jätte söt liten kicka...

När jag är uppe i Dalarna så grubblar jag väldigt mycket kring mitt liv och min framtid om var jag vill bo, var mina barn ska växa upp...osv osv....jag har ju tidigare nämnt att jag känner mig så otroligt rotlös...ingenting och allting är hemma för mig. Både Stockholm (där jag föddes) Dalarna (där jag växte upp), Göteborg ( där en viktig del i mitt liv hände) och nu Örebro där jag bor för tillfället....alla dessa platser är hemma för mig samtidigt som de inte är det. Jag går där i byarna och drömmer om ett eget hus....ser omöjligheten i det när det kommer till ekonomi och jobbavsaknaden. Det är så otroligt JOBBBBIIIGGGGTTTTT!!!!!

De säger ju att man inte ska ångra sånt man gjort utan bara sånt man inte gjort.....men jag måste nog säga att jag ångrar en massa saker som jag har gjort och ibland kan jag önska att jag fick leva om mitt liv men med samma erfarenhet som jag besitter just nu. Det känns som om jag aldrig kommer att få bli sådär riktigt lycklig....någonsin.
Känns som om livet bara rusar förbi och jag hänger inte med för fem öre...står bara och tittar på..jag lever liksom inte mitt liv...jag tittar och observerar det bara, är min egen åskådare på ngt sjukt vis.

Här hemma i örebro så har vi landat i stort sett och i helgen bakade vi kanelbullar, vi har även bytt ut liggdelen i vagnen till sittdelen så nu är Thias en stooor ponke ;-) *hehe*
Var och vägde Thias idag eftersom vår BVC-sköterska tyckte att han inte har gått upp i vikt så som han borde, men nu hade han gått upp rejält så mina nya matrutiner verkar gjort susen.

Idag, nu på kvällen, så har jag varit iväg till Friskis & svettis för att boka ett introduktionspass på gymet, så att jag kan börja träna där de gånger då det inte passar för mig att gå på ett gympapass...eftersom jag får rätta mig efter Olas arbetstider och den tid då han kommer hem. Så just därför måste jag vidga mina möjligheter lite.

Sitter även och grubblar på hur svårt det ska vara för vissa människor att höra av sig, att ta kontakt, att ge en vink (via brev, telefon, sms, mail, besök....whatever) om att man lever, mår bra, sända ett tack, visa att man bryr sig och exempelvis vilja hälsa på. Som det känns nu så skulle vi kunna flytta till "Sibiriska taijgan" utan att ngn skulle bry sig...skulle inte få mer livstecken och/eller exempelvis besök ändå......

Är väldigt grubblande, ledsen, arg och besviken idag tror jag.....men man har ju såna dagar med ibland.....!

Imorgon är det Tisdag och jag har inget särskilt att göra....det känns långtråkigt....man går bara och väntar på att Ola ska komma hem så att man kan göra kväll.....ska livet vara så? Dessutom har de stängt familjecentralen på tisdagar nu, så nu kan vi inte gå dit heller tyvärr. Grrrrrrrrrrr.....life sucks..... :-(

Over and Out // Ängla