Torsdag den 8 juli, och vi har fortfarande ingen Viktor här hemma hos oss, han är kvar hos mormor. Vi får med jämna mellanrum MMS skickat till oss där vi får en iblick i vad vår älskling gör där uppe och vi förstår verkligen varför han inte direkt saknar oss. Han blir så otroligt bortskämd där uppe och får uppleva så mkt roliga saker. Även fast saknaden efter vår stora älskling är enorm så känns det ändå bra att han är där för jag vet att han får göra mkt mer och uppleva mkt mer där än vad han hade gjort om han hade varit kvar här i Brickebacken med oss.
Igår lättade en rätt stor sten från mitt hjärta och jag fick mitt CV färdigskrivet, så nu är det bara att gå runt och visa upp sig och lämna sitt CV. Vet dock inte om mitt CV är OK, men skall få gå en kurs i Augusti ang. detta så då kanske jag får skriva om eller lägga till/dra bort saker. Men detta får duga så länge, måste ju trots allt börja någonstans och inte bara gå hemma å såsa hela j-a tiden.
Igår var jag över till Karin och lämnade mina kängor som har stått i flera år pga att jag bara får skavsår i dem trots allt vi försökt göra för att motverka detta. Hon blev glad.
Hade jätte jobbig huvudvärk igår som inte riktigt ville ge med sig trots värktabletter, men jag är ganska säker på att värken kom nerifrån nacken, axlarna och ryggen. Skulle behöva en riktigt bra massagr, men Ola vill ju inte ställa upp på det. Så fort jag frågar honom så säger han bara att han också har ont eller att han också behöver massage...suck.
Idag ska jag i allafall iväg och få bort den tigerrandiga Annika som uppstått, det känns bra. Sen skall jag även iväg till polisen och fixa mig ett nytt ID-kort då mitt går ut den 15 juli nu snart. Fick lite smått panik när jag upptäckte det häromdagen.
Har även påbörjat ett litet projekt som jag haft i tanken ett längre tag, men som inte blivit av, men nu har jag kört igång, ska berätta mer en annan gång om det.
Idag vill jag även skicka en tanke till en underbar familj som jag känner som idag för exakt 2 år sedan förlorade sin dotter i magen....lilla Amanda Silvén....ett underverk som inte fick göra sina avtryck på jordskorpan men som däremot har lämnat stora avtryck i mångas hjärtan och minnena efter denna lilla sessa, saknaden efter denna lilla sessa är enorma.....men jag hoppas att hon har ett riktigt härligt 2-års kalas där hon nu befinner sig och öppnar alla fina presenter som din mamma och pappa, storasyster och lillebror så fint slagit in åt dig. Grattis på 2-års dagen Amanda!!
Kramar från Ängla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar