Idag skulle vår lilla bebis kommit ut enligt beräkningarna. Men han valde att komma till oss mycket tidigare och har nu varit hos oss i 27 dagar för att vara exakt. Och det känns som om han varit hos oss jämt.....kan inte fatta att tiden går så fort.
Idag har jag och pojkarna varit till plaskdammen här i området så Viktor fick svalka sig i värmen, det är en grund barnplaskdamm så man slipper vara alltför orolig. Och han gillade det mycket. Lyckades dock halka och slå i ryggen...trots mammas förmaningar om att man GÅR istället för att springa.
Saknar min mamma lite extra mkt idag....även fast jag kan bli irriterad ibland så är hon ändå världens bästa. Får nog se till att åka upp till Dalarna snart och stanna hos henne ett tag. Kunna utnyttja hennes tomt och slippa känna sig vrålorolig över att släppa ut Viktor ensam. Jag vill så gärna ha ett eget hus med egen tomt där han kan springa å stojja bäst han vill. Jag vill så himla mycket. SUCK!!!!
Livet är inte en dans på rosor...utan snarare en dans på en kaktus....det gäller att passa sig för de ytor som sticks.
Pussen och kramen från Annika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar