En burk majonnäs och två koppar kaffe.

Igår när jag vankade omkring här i lägenheten och försökte tänka bort min värk så gick jag förbi vårat vitrinskåp och fick syn på den lilla asken med tankekort som jag fick av min syster för några år sedan. Jag tänkte att det kan ju inte bli så mkt värre än vad det redan är..så jag greppade högen med kort och drog med fingrarna över dem, blundade och valde ett som kändes bra och fram kom detta kort. Kan det bli mer passande än så just nu?!

För det har verkligen hänt en hel del saker på sista tiden som förändrat livet för mig och många andra. Tänker bl.a på en mkt god vän som förlorat sitt barn, min pappa som fått cancer och några andra saker som jag inte vill nämna här. Det är tufft att leva ibland och livet är så otroligt skört och kan verkligen förändras från en sekund till en annan, på både gott och ont givetvis. Då är det många gånger tur att man har vänner. När jag satt och filosoferade över allt detta så kom jag att tänka på en liten fin text som jag fått en gång och tänkte dela med mig av den, här till er:


En professor stod inför sina filosofstudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken, han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt "ja".

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen.

Studenterna skrattade.

"NU", sa professorn medan skratten klingade ut, "vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna: familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar andra saker som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna. "Om ni lägger sanden i burken först", fortsatte professorn, "går det inte att få plats med golfbollarna och småstenen.

Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig. Så.... var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om "golfbollarna" först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv, resten är bara sand.

En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.

Professorn log. "Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er; att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän".

Jag gillar den texten för det stämmer verkligen, men ibland är man för blind för att se vad man håller på med tror jag. Så glöm för all del inte att fika med dina vänner.

Kramis // Ängla-Li