11 oktober, 2008

Varför?????

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, de senaste dagarna har varit rätt omtumlande. Pappa har blivit sämre igen. Det var ju meningen att han skulle få åka till Uppsala för att opereras igen nu i början av veckan som kommer, men i torsdags ringde mamma och berättade att det inte kommer att bli så. De har upptäckt vätska i lungorna, vätska i buken, samt så har tumören fått metastaser som spridit sig lite. Han har lunginflammation och igår upptäckte de även en liten propp i lungan.

De har nu försökt tömma honom på vätska både i lungorna samt i buken och han har fått drenage insatta på båda ställena. Även antibiotika är insatt för att få bort lunginflammationen. Läkarnas mål just nu är att få bort inflammationen i lungorna, samt få honom att hämta krafter och bli stark igen så att de kan börja med en cellgiftsbehandling.

Förut när det första beskedet om en tumör kom så blev jag givetvis ledsen men tog det ändå rätt så bra, jag såg en ljusning och att det gick att behandla. Men nu känns det rätt hopplöst....det är alldeles för mycket på en gång för att det ska sluta bra. För första gången sedan pappa blev sjuk så känner jag mig verkligen ledsen och förtvivlad. Jag har nära till gråten hela tiden och vet inte vad jag ska göra.

Vill kunna vara där och hjälpa mamma med allt möjligt, sysslor hemma i huset och i trädgården som skall göras. Även fast mamma säger att det inte behövs samt att det inte är ngt som är särskilt brådskande så känner jag ändå att jag vill vara där. Vara hos henne och vara hos pappa. jag vill inte spendera den här tiden med att slita ut mig på jobbet, till ingen nytta. Min sjukskrivning går ut imorgon och det är väl menat att jag ska komma tillbaka till jobbet på Måndag, men vill verkligen inte, det känns så otroooligt meningslöst.

Fan vad jag hatar cancer helvetet, jag blir så otrooligt jävla förbannad!!!!!!!!!!!!!!

Nu har mina senaste inlägg varit rätt deppiga och tråkiga, men det är vad som upptar min vardag just nu. Det är svårt att vara glad och lycklig, men jag försöker!
Tänkte lägga in lite bilder på hur jag ser ut nu, med mina nya frisyr. Det är ju flera av er som läser min blogg som tjatat om det. Ska bara ladda över bilderna från mobilen.

Kram från en ledsen bloggare :-(

1 kommentar:

Vida sa...

Blir ledsen när jag läser det här.. dels för hur du mår men framförallt för det din underbara pappa går igenom. Även om det känns hopplöst så hoppas jag det vänder. Kroppen klarar ibland mer än vad man tror. Är han hemma eller inlagd i Falun/Mora.

Kramar och massor av tankar till dig och din familj.

Liv