Tänk vad man ändrar åsikt och perspektiv på saker i livet beroende på var man själv befinner sig på livets väg och hur situationen ser ut runt en just för tillfället. Jag tänkte på detta häromdagen, rättare sagt på nyårsafton då jag i vrede stod och tittade ut på fyrverkerierna som sprakade utanför vårat fönster. Innan jag fick barn så tyckte jag inget speciellt om smällare och fyrverkerier, mer än att det kunde vara riktigt vackert och effektfullt. Visst hade jag väl en liten tanke på alla stackars djur som lider helvetes kval en sådan afton men mer än så var det nog inte.
Men nyårsafton 2006, hade jag blivit mamma och hade en liten 6 månaders kille hemma. Då bodde vi i Göteborg på Väderilsgatan och jag svär på att det lät som om tredje världskriget hade brytit ut. Idioter till grannar stod inne på gårdarna och sköt raketer och effekten av det blev ju att ljudet studsade mellan husen och lät 7 resor värre. Jag minns att jag var så arg, så arg och var på väg ut flera gånger för att strypa, döda, skjuta skallen av dessa idioter till människor. Jag var 100% säker på att Viktor skulle vakna av allt oljud i ren förskräckelse och alltid, i resten av sitt liv bli livrädd för allt vad smällare och knallar heter.
Men min lilla korv sov så lugnt så, konstigt nog, men hans mamma var ett nervvrak med (som hon själv såg det) "licence to kill"....
Även detta nyåret var jag arg och irriterad på att folk inte kan klockan. Jag kan acceptera att folk skjuter på tolvslaget, men i Örebro kan man inte klockan tror jag...för det sköts precis hela dagen till och från. Dessutom hade vi Olas brorson här som är fruktansvärt skott och knall rädd. Han satt med ett par stora hörselkåpor på sig med radio i och var på så sätt skyddad från det värsta oljudet utifrån. Men hur kul är det att sitta med sin släkt på nyårsafton i soffan med ett par hörselkåpor på sig för att överhuvudtaget fixa att vara med. Jag tycker så otroligt synd om honom. Men det borde ju finnas hjälp att få....man kan ju gå i terapi för att bota spindelfobier, ormfobier och dyl....då borde ju detta också gå att bota tycker jag. Jag lider så otroligt med killen.
En annan sak som jag ändrat synsätt på är det här med barnvagnar. Innan jag fick barn så kunde jag bli riktigt irriterad på alla dessa barnvagnar och dess förare som inte såg att man gick framför dem eller stod och tittade på ngt i affären, utan man blev påkörd på hälsenorna och man fick baksidan av byxorna nedsmutsade av barnvagnshjul eller så blev man nästan omkullknuffad av en vagn i flykten. Jag var sååå irriterad att mammor nästan ALDRIG tog hänsyn med sina barnvagnar och uttrycket " barnvagnsmaffia" gav skäl till namnet.
NU..när jag själv är mamma och kör barnvagn så tänker jag helt annorlunda. Nu är jag irriterad på alla hänsynslösa människor UTAN barnvagn som inte bryr sig ett dugg om när man kommer gående, utan måste prompt springa ut precis framför vagnen, eller om de ska gå förbi dig så måste de antingen tränga sig förbi på INSIDAN dät det är som allra trängst, eller så går de snabbt förbi en för att så fort vagnen är passerad sakta in stegen precis framför vagnen så att man blir tvungen att tvärnita för att inte köra på personen i fråga.
Så nog ändrar man åsikt alltid, jag ser detta tydligt från tiden innan jag blev mamma och nu tiden efter. Det finns säkert fler sådana här situationer där man ändrat åsikt. Det är egentligen rätt så häftigt.
Men en sak är säker jag tycker att smällare och raketer borde förbjudas, och enbart få användas vid offentliga tillställningar. Men till privatpersoner ska det vara total förbjudet att sälja. Avskaffa skiten!!!!!!!!!! *MORR*
Kramisar från Annika
1 kommentar:
Gratulerar :-) till er alla tre
Skicka en kommentar