090630

Igår var vi på rutin ultraljud på sjukhuset och jag var sååå nervös. Har ju som jag tidigare nämnt , känt mig så otroligt ogravid den senaste tiden och av ngn underlig anledning haft känslan av att ngt är fel. Men igår fick jag bevisat motsatsen....där inne låg våran fjant och gjorde akrobatiska konster med både ben och armar. Hjärtat slog så fint och vi fick till och med se hjärtat i närbild så vi kunde se alla 4 delarna av det, både förmak och kammare.

Datumet blev satt till den 30 juni, så jag blev framflyttad ungefär en vecka mot vad barnmorskans uträkningar var. Så nu får vi väl bara vänta och hoppas att allt fortsätter gå som det ska och så får vi med förväntan och spänning se när fjant bestämmer sig för att visa sig IRL för oss och avslöja om det är en hon eller en han.

Många undrar vad jag tror att det är och jag är helt ärlig när jag säger att jag verkligen inte har ngn aning. Det känns inget speciellt, men den här graviditeten har varit lite annorlunda mot Viktors på olika sätt, men det kan ju också bero på andra saker. Det vore givetvis jätteroligt om det ville komma en liten tjej, men huvudsaken är att fjant är frisk och mår bra, då är jag nöjd. Men ni som läser min blogg får jätte gärna kommentera om vad ni tror fjant är för ngn filur. Och ni får väldigt gärna tipsa oss om pojknamn, för det är där vi går bet, det är sååå svårt att hitta fina pojknamn som både jag och Ola gillar. Tjejnamn är så mkt lättare tycker vi.

Fick med oss två fina bilder hem men tyvärr har jag ingen scanner så jag kan inte lägga in bilden här i bloggen så att ni får se, men vem vet, det kanske kommer senare om jag lyckas flirta med ngn som har.

Stor kramis till er alla därute.... // Ängla

Nya gardiner - gör stor skillnad (oftast)

Idag har jag shoppat nya gardiner till köket. Vi har haft våra julgardiner uppe ända fram tills nu pga att vi inte hade några andra som vi kände att vi trivdes med. De vi hade innan julgardinerna var bara ngt vi satte upp provisoriskt när vi flyttade hit för ca: 1 år sedan, men som det varken låg omtanke eller tycke bakom. Så nu kände vi att vi ville ha några vi kunde acceptera och stå ut med ett tag i allafall. Tills vi hittar de gardiner som verkligen känns "WOW" och då hittade vi dessa på ÖB.

De blev rätt så bra när de väl kom upp på plats, de såg inte mkt ut för världen när de låg nedpackade i förpackningarna men tänk vad ögat kan lura en ibland. Vi blev i allafall nöjda och det är huvudsaken.

Annars har vi bara tagit det mest lugnt idag, var iväg en sväng som sagt på förmiddagen till ÖB och Willys bland annat, men annars har vi bara varit hemma och degat för vädret har varit jätte tråkigt...regn-slaskigt och kallt. Vatten, snö och is är ingen vidare bra kombination.

Imorgon är det Söndag och vi har tvättstugan bokad några timmar på förmiddagen, sen får vi se vad resten av dagen bjuder på, eller kanske vad vi bjuder dagen på...*HEHEHE*...





Nu ska jag surfa vidare, ha det gött!!

Ciao // Ängla

Willy´s invigning!

Klockan är just nu vid skrivandets stund 9.34 och jag och Viktor har redan varit ute och iväg på äventyr. Klockan 8.00 imorse så öppnade nämligen en ny Willys butik här i närheten av där vi bor, så vi gick upp tidigt idag och tog bussen ner för att få vara med på invigningen, och få ta del av de erbjudanden som var just idag. Billig daimtårta och billigt kaffe + ett å annat bra. När vi kom ner till butiken var vi först på plats, det har typ aldrig hänt mig någon gång, men när dörrarna väl öppnades så trängde sig så många före mig och Viktor. Ganska patetiskt egentligen att folk blir som galna bara för att en ny affär öppnas och de får minsann inte missa några av de billiga erbjudanden som var, så de blir nästintill som en grupp hyenor vid ett fallet zebra sto.

Vi hade dock turen att våra grannar också var där nere så vi slapp ta med våra matkassar i bussen hem, för de tog våran mat i deras bil....jätte snällt av dem tycker jag.

Nu har vi varit hemma ett tag och har redan hunnit fika på de två donutsen som vi köpte och Viktor tittar på "Thomas & Vänner". Vi funderar på att åka ner till stan snart och klippa Viktor om det finns någon drop-in tid för oss. Ska kolla om de har drop-in idag.

Skriver kanske mer senare idag eller ikväll...men ha det så bra tills vi hörs å ses nästa gång.

Kramisar från Ängla

Vad händer hos er då???

Tänkte uppdatera lite om vad som händer här hos mig. Min blogg kan ju inte enbart bestå av fräckisar hela tiden. Men jag har ändrat lite på mina rutiner här hemma när jag kommer hem från jobbet, så brukar jag gå direkt och lägga mig numera. Förut satte jag min nästan alltid vid datorn och resultatet av detta blir ju att jag får mindre tid att blogga på.

Vi mår i allafall helt OK här, alla 3. Samtalet med min chef ang. mina arbetstider gick bra och jag ska nu byta schema och fr.o.m februari kommer jag att jobba Mån-Fre istället för Sön-Tors. Jag hoppas att det kommer att bli bra. Det får väl bara tiden avgöra. Annars löper dagarna på, med stressiga förmiddagar och tunga kvällar på jobbet. Ola jobbar och sliter i skogen han med som vanligt och Viktor går sina få timmar på dagis på eftermiddagarna. Jag har fortfarande inte hört ngt från kvinnan på kommunen som skulle kontakta mig ang. detta, men ringde henne nyss och pratade in ett meddelande på hennes telefonsvarare, så jag hoppas att hon hör av sig till mig.

Många av er är säkert nyfikna på vad som händer med min mage och jag vet faktiskt inte, har inte så mkt att ge svar på där faktiskt. Som jag sagt till några andra så känner jag mig väldigt ogravid just nu. Illamåendet är borta (thank god), och jag känner ännu inte några rörelser där ifrån. Det är väl de här veckorna de brukar kalla för spökveckorna. Så just nu ser jag enbart fram emot UL den 28/1, så att jag kan få veta om allt står rätt till därinne och få ett bevis på att bebben är där och lever.

Känner dock av magen på jobbet när jag lyfter paket och/eller när jag måste ta emot paket med magen. Igår var jag nästan på väg att ge upp inne i en trailer för det var såå tungt, svårt att avgöra hur mkt jag fixar och vad som är bra och inte. Känns ju löjligt att säga att man inte kan göra det å det redan nu när man inte ska ha förrän till sommaren. svårt det där!! Biggan...hur gjorde du med jobbet andra gången????

Det är jobbigare att böja sig ner till golvet och när jag ligger ner i sängen så kan jag känna att magen är riktigt hård på sina ställen typ runt naveln och nedåt. Ännu ser man nog inte på mig att jag är gravid, men det beror nog snarare på att jag har en massa häng där sedan innan som döljer bebbemagen. Men det syntes ju inte så fort när jag var gravid med Viktor heller. Skillnad blir det väl om man är en spinkis från början, då syns det väl även om man äter en kanelbulle eller så...*HEHEHE*...

Igår vardagslyxade jag lite, med att gå till mitt skönhetsinstitut och få ögonbryn och fransarna fixade. Det är alltid lika trevligt och skönt och rogivande.

Känner att jag skulle behöva / vilja ha lite semester nu och åka iväg lite...antingen till min vän Vida i Sthlm eller ner till vännerna i Göteborg. Känner att jag behöver lite paus nu och komma ifrån lite på egen hand. Läste att det är baby & barnmässa i Gbg i månadsskiftet februari/mars så då kanske man skulle passa på att åka ner....usch jag vet inte...det är svårt det där....vill samtidigt åka hem till mamma och upp till min syster Ussa med familj i norr.

Känns som om jag inte hinner med någonting här i livet....när är det meningen att man ska hinna med allting?, ringa instanser å elände...SUCK...får nog skaffa mig ett privat sekreterare som fixar allt sånt åt mig...*HEHE*...

Vad händer hos er allihopa då?? Kommentera gärna min blogg och berätta lite vad som händer hos er också....

Stor kramis från Ängla-Li

Jag - den nya super regissören ;-)

...Om jag skrev ner mina drömmar som jag drömmer om nätterna och omarbetade dem något, la till lite och drog ifrån lite, så skulle nog jag kunna bli nästa Steven Spielberg eller liknande, för de drömmar jag drömmer om nätterna just nu är inte utav denna värld och jag finner ingen logik, vett eller sans i ngn utav dem. Inatt drömde jag en dröm som skulle kunna beskrivas som en blandning av "Hannibal Lecter" och "From dust to dawn"...och jag var typ huvudrollen....jisses så svettigt det var där ett tag....pust.

Jag här även drömt en hel del snuskigt perversa drömmar den senaste tiden, att jag har sex med personer jag avskyr eller tycker är supertöntiga, att jag blir våldtagen av familjemedlemmar eller arbetskamrater...ja som ni hör så är det helt sjukt. jag drömmer så otroligt konstigt just nu, vet ju iofs att man kan drömma rätt mkt och konstigt när man är i min situation, men ändå...ngn måtta får det väl vara på eländet, eller?!

En annan sak jag funderat över är om öron kan ändra form från en dag till en annan? Alltså själva öppningen i örat. Anledningen till min fundering är att när jag använder min Mp3 på jobbet och har vanliga såna här hörlurar som man stoppar in i örat (pluppar), så kan de sitta jätte bra ena dagen för att dagen efter lossna hela tiden, eller att den ena pluppen åker ur örat stup i kvarten...det kan vara väldigt irriterande, för det är ju samma öron båda gångerna....helt jätte konstigt är det. Missade nog öronlektionen på biologin.

Idag har jag gjort min son till en mycket stolt gosse, han har nämligen fått sin livs första cykel, en fin, röd trehjuling med flak och allting. Han är så stolt och glad och har cyklat på den sedan vi kom hem från affären med den. Så underbart att se honom sådan. Vad jag älskar den lille gossen alltså!!

Kram till mina läsare, ni som fortfarande vill och orkar läsa // Ängla-Li

Spar inga tårar....

Igår var det en sån där dag då jag hade allt emot mig kändes det som, fast det nog egentligen inte var så, men ni vet när man känner sig gråtfärdig hela tiden och minsta lilla motgång gör att man brister ut i gråt. Så var det för mig igår...jag började grubbla och fundera alldeles för mycket och kom återigen underfund med vad mkt saker runt omkring mig som rubbar mina positiva energier. (låter väldigt flummigt, jag vet)....men saker som skulle göra vardagen lite lättare på många sätt....ni vet det här med Viktors dagis tider, mina pengar som det numera diskuteras om på centralnivå i Stockholm, mina arbetstider..och bla bla bla...... Det är otrooligt frustrerande att ingenting händer med någonting....men igår ringde jag i ren ilska och sorg runt till folk på kommunen för att hitta ngn vettig människa att prata med om barnomsorgen och kom till slut fram till en kvinna som nog skulle kunna vara den rätta. Jag har ALDRIG i hela mitt liv gråtit över telefon inför ngn helt okänd människa (inte vad jag minns i allafall) men igår hände det...jag kände att klumpen i halsen bara blev större och större när jag pratade med henne och det gick liksom inte att hejda och bromsa...utan jag hann bara säga: F-låt men jag orkar inte hålla emot längre och så kom tårarna. Lite pinsamt var det men vad faen det bjuder jag på. Hon skulle i allafall kolla upp det hela och höra av sig till mig igen. Jag hoppas att det äntligen leder någon vart.

Och idag ska jag faktiskt prata med min chef angående mina arbetstider, jag kan ju inte längre ta mig till jobbet på söndagarna då min skjuts har slutat och skall börja plugga, så jag tänkte höra mig för om jag kan byta arbetstider till antingen Mån-Fre eller om jag kan lägga på de där timmarna från Söndagen på mån-tors, att jag alltså börjar tidigare dessa dagar och får vara ledig både fre-sön. Jag hoppas hursomhelst att vi kan finna en lösning på det hela. Det är irriterande att behöva vara så beroende av folk för att kunna ta sig till jobbet. *SUCK*

Vi är redan inne i mitten av januari på detta nya året och tiden bara rinner iväg och jag hade ju så gärna önskat att 2009 skulle få inledas utan en massa saker i bagaget som måste åtgärdas,fixas och arrangeras...men icke då.

Idag är jag för övrigt jätte trött och ögonlocken faller ihop på mig hela tiden, det är nästan lite skrämmande att man kan vara så här trött....men frågan är ju hur mycket som egentligen är fysisk trötthet, det mesta kanske är mest psykiskt pga allt runtomkring mig som jag grubblar och funderar på hela tiden.

När jag startade den här bloggen så ville jag att den skulle vara som en dagbok,bollplank, sophink...o allt möjligt för mig, där jag skulle skriva om både positiva och negativa saker. Saker som gjorde mig glad och saker som irriterade mig, men nu när jag tänker på vad jag egentligen har skrivit så upptäcker jag att min blogg är ganska så negativ. Det är nästan alltid jag har ngt att gnälla på. Jag ber om ursäkt om den är lite deppig och trist för er att läsa. SORRY!!

Men jag antar att det är väl sån jag är,,,en negativ människa som går runt och är bitter över saker jag inte har eller får istället för att se det positiva i det jag faktiskt har och kan.

Men om jag nu för omväxlings skull ska skriva ngt positivt för dagen så kan jag i allafall nämna att min äldsta systerdotter fyller år idag, hela 24 år faktiskt...GRATTIS GRATTIS!!! Och imorgon får hon nycklarna till sitt hus som hon köpt i Gagnef i Dalarna tillsammans med sin sambo. Så i helgen kan de nog flytta in. Jag är jätte glad för deras skull men kan ändå inte låta bli att tycka att hon är lite korkad min systerdotter....och vet ni varför??? Hon prioriterar att åka på en kanintävling istället för att flytta in i sitt hus......ja men det är väl iofs Alex i ett nötskal det...*HEHE*...men jag hade då verkligen inte prioriterat så.....det finns ju 10000 andra tävlingar att åka till resten av året. DU E TOKIG ALEX, VET DU DET???!!!!
Jag hoppas hursomhelst att de kommer att trivas i sitt nya hus och att hon får precis den inredning hon vill ha...vet att hon har stora och höga drömmar om hur huset ska vara och se ut och efter en tid och med tålamod att fixa en sak i taget så kommer hon säkert uppnå sina drömmars mål, för är det ngt hon är, på både gott och ont, så är det ENVIS och MÅLINRIKTAD! Vet att du så gärna vill ha en brevlåda som jag har målat till ditt nya hus, men just nu så ligger allt mitt pysslande på hyllan, har nog inte målat eller pysslat på flera år och färgerna i min pyssellåda har nog torkat och stelnat vid det här laget, men vem vet...lusten att skapa kanske återkommer nu när ljusare tider närmar sig. Är ju ingen konstnär, men det är både roligt och väldigt rogivande att få måla ibland. Du kan ju börja fundera på vad du skulle vilja ha för motiv på lådan i såfall. ;-)

Puss och kram på er alla och önska mig lycka till ikväll när jag ska prata med chefen. // Annika

Julen städas ut.....

Idag har det varit en sån där dag då vi uträttat en hel del saker som är så skönt att få avklarade. Jag och Viktor åkte ner till stan på morgonen och gick på apoteket och hämtade ut min nya medicin. Sen gjorde vi ytterligare några små ärenden. Under tiden så åkte Ola och storhandlade och det var verkligen behövligt, vi hade typ ingenting hemma alls, då vi inte storhandlat på närmare 2 månader eller ngt sådant. Men nu är frysen välfylld igen. :-)

När Viktor och jag kom hem så var Ola inte hemma ännu, då ville Viktor kolla på film och jag började städa bort julen. Och nu på kvällen har vi fortsatt med bortstädandet av julen. Nu återstår bara ljusslingan ute på balkongen samt ljusstakar i köket + julgardinerna där. Men vi behöver nya panelgardiner till köket (som vi inte har) så tomte gardinerna får väl hänga där ett tag till.

När Ola kom från handlingen så hade han en överraskning med sig till mig och Viktor, han hade varit så himla supergullig att han hade varit förbi "babyproffsen" och köpt en ny stol åt Viktor, så nu är han en stoor kille även på den fronten, med en egen stol utan bygel å allt. Underbara Ola vad överraskningar du bär på ibland!!! *Älska*
Viktor blev jätte stolt över sin nya stol och har suttit på den många gånger under kvällens lopp.

Kollade även på "Körslaget" nu på kvällen och det känns trist att "Team Nanne" åkte ur, inte för att jag har ngn direkt favorit eller så men hon är så fylld av positiv energi som smittar av sig på en.

Imorgon är det tyvärr arbetsdag igen för min del och den här Lördagen (som skulle bli en mysig dag) har bara runnit iväg och försvunnit. Konstigt hur det kan vara va?!

Over and Out // Ängla-Li

Ett par leopardmönstrade stringkalsonger.

Det är inte speciellt ofta som ett par leopardmönstrade stringkalsonger får mig att skratta i flera timmar och som gör vardagen lite bättre än vanligt, men det var precis vad som hände mig igår. En kille på mitt jobb (han jag åker med btw) arbetade sin sista dag igår för han ska börja plugga till brandman, och igår så skulle han spexa lite extra och hade därför tagit på sig ett par sådana kallingar. Och lite då och då så åkte hans byxor av och han blottade sin lilla vita rumpa inför kamrater samt arbetsledare.

Han är liksom sådan till sättet så ingen tog nog illa upp utan alla tänkte nog bara att: " ja, men det är så typiskt ******" Men det bästa var nog när vi hade slutat och alla stod ute och väntade på sina skjutsar eller så, då klär han av sig både byxor och tröja och springer runt på parkeringen i sina string och tokar sig....snacka om avslutning, alla lär ju minnas det om inte annat. Ja han förgyllde då min dag och speciellt mitt sista arbetspass då jag fick gå och dra tombur helt själv i 2½ timmar, på hårt betonggolv med skyddsskor.....man har rätt ont efter ett sådant pass kan jag lova och det känns som om fötterna ska lossna från benen.

Men när jag kom ut och fick se detta var värken nästan som bortblåst...så TACK snälla "M" för det. :-)

Tyvärr så innebär hans "hejdå" att jag inte har ngn att åka med på söndagarna länge och vet inte alls hur jag ska ta mig till och från jobbet då, så jag funderar på om jag ska fråga om jag kan få börja jobba Måndag- Fredag istället. Kommer dock förlora mitt OB-tillägg för alla söndagar men det kanske är värt att få 2 lediga dagar med Ola istället. Får väl se hur vi löser det hela.

Var rädda om er därute i den stora vida världen!! // Ängla

Våran lilla kille är inte liten längre....

...han har nämligen fått en riktig säng nu, en alldeles egen växasäng. Den har stått hemma hos mormor bra länge nu i väntan på att han ska växa i den och på att vi skulle känna oss redo för att ta bort spjälisen, med allt vad det innebär.

Men så i fredags så åkte Ola och hans bror upp till Dalarna och hämtade hem sängen + de julklappar som vi inte orkade bära med oss på tåget hem. Så nu har Viktor sovit i sängen i 3 nätter och det har gått riktigt bra faktiskt. Första natten gick allra bäst, men de andra två har han sovit lite oroligt, men om det har berott på sängen eller inte, det är ju svårt att säga. Vi lovade mormor att skicka en bild på hur det blev i rummet så då kan vi passa på att visa er också. Man ser inte hela rummet, men sängen ser man i allafall och det var ju det som var syftet med bilden, först och främst. Vår lilla linslus kunde givetvis inte låta bli att sticka upp sin blonda kalufs i kanten av bilden.....men det blev ju nästan lite charmigt. :-)

Nu står spjälisen i vårat sovrum ett tag till, som en säkerhets reserv ifall det skulle bli ett väldans bakslag, men sen får vi plocka undan den ett tag, innan det är dags att på nytt plocka fram den, men då måste ju höjden på botten ändras och sådär.

Nu är nästa projekt i "Viktor-börjar-bli-stora-pojken" delen, att skaffa en bättre barnstol åt honom. Han har ju en hokuspokus stol och han vill inte riktigt sitta still i den, tror han skulle sitta bättre i en tripp,trapp, trull eller en sån som vi hade på dagis Loppan när vi jobbade där, som ser ut som en vanlig stol fast med höga ben...(vet du vilka jag menar Vida?) Vet inte vad de heter, men borde ju inte vara helt omöjliga att hitta.

Så Alex, med tanke på din kommentar härom dagen så är det som sagt inte längre aktuellt att sängen ska ner hit, för den är redan här...*HEHE*...

Idag är jag ledig från jobbet. Mina chefer frågade igår om det inte var ngn som skulle kunna tänka sig att vara ledig idag, för vi var väldigt många, men med lite att göra, och då tänkte jag att det nog skulle vara skönt att få vara lite ledig, men imorgon jobbar jag igen, då är det ju en röd dag så då får jag lite bättre betalt och det är ju inte helt fel. Men det är ändå lite trist att gå och jobba när många andra får vara hemma pga att det är en röd dag.

Idag (Trettondagsafton) så är det mammas och pappas bröllopsdag och jag tänker extra mycket på pappsen idag, det går väldigt upp och ner med de tankarna och ibland blir jag riktigt rädd för mina egna knepiga tankar runt pappa och döden. Ibland har jag tänkt att jag borde jobba inom vården eller på ett krematorium för att övervinna min rädsla kring döden och få mer kunskap om vad som händer och inte händer när någon dör. Jag finner ämnet intressant men samtidigt väldigt skrämmande. Knepig kombination va?!

Nu ska jag nog avsluta här och studera min son som just nu har hämtat alla sina leksaksverktyg och börjat "laga" möblerna här hemma....*FLIN*..

Skriver mer senare eller en annan dag, det beror på om lusten faller på....;-)

Kramisar från Ängla-Li

Åsikter förändras....

Tänk vad man ändrar åsikt och perspektiv på saker i livet beroende på var man själv befinner sig på livets väg och hur situationen ser ut runt en just för tillfället. Jag tänkte på detta häromdagen, rättare sagt på nyårsafton då jag i vrede stod och tittade ut på fyrverkerierna som sprakade utanför vårat fönster. Innan jag fick barn så tyckte jag inget speciellt om smällare och fyrverkerier, mer än att det kunde vara riktigt vackert och effektfullt. Visst hade jag väl en liten tanke på alla stackars djur som lider helvetes kval en sådan afton men mer än så var det nog inte.

Men nyårsafton 2006, hade jag blivit mamma och hade en liten 6 månaders kille hemma. Då bodde vi i Göteborg på Väderilsgatan och jag svär på att det lät som om tredje världskriget hade brytit ut. Idioter till grannar stod inne på gårdarna och sköt raketer och effekten av det blev ju att ljudet studsade mellan husen och lät 7 resor värre. Jag minns att jag var så arg, så arg och var på väg ut flera gånger för att strypa, döda, skjuta skallen av dessa idioter till människor. Jag var 100% säker på att Viktor skulle vakna av allt oljud i ren förskräckelse och alltid, i resten av sitt liv bli livrädd för allt vad smällare och knallar heter.
Men min lilla korv sov så lugnt så, konstigt nog, men hans mamma var ett nervvrak med (som hon själv såg det) "licence to kill"....

Även detta nyåret var jag arg och irriterad på att folk inte kan klockan. Jag kan acceptera att folk skjuter på tolvslaget, men i Örebro kan man inte klockan tror jag...för det sköts precis hela dagen till och från. Dessutom hade vi Olas brorson här som är fruktansvärt skott och knall rädd. Han satt med ett par stora hörselkåpor på sig med radio i och var på så sätt skyddad från det värsta oljudet utifrån. Men hur kul är det att sitta med sin släkt på nyårsafton i soffan med ett par hörselkåpor på sig för att överhuvudtaget fixa att vara med. Jag tycker så otroligt synd om honom. Men det borde ju finnas hjälp att få....man kan ju gå i terapi för att bota spindelfobier, ormfobier och dyl....då borde ju detta också gå att bota tycker jag. Jag lider så otroligt med killen.

En annan sak som jag ändrat synsätt på är det här med barnvagnar. Innan jag fick barn så kunde jag bli riktigt irriterad på alla dessa barnvagnar och dess förare som inte såg att man gick framför dem eller stod och tittade på ngt i affären, utan man blev påkörd på hälsenorna och man fick baksidan av byxorna nedsmutsade av barnvagnshjul eller så blev man nästan omkullknuffad av en vagn i flykten. Jag var sååå irriterad att mammor nästan ALDRIG tog hänsyn med sina barnvagnar och uttrycket " barnvagnsmaffia" gav skäl till namnet.

NU..när jag själv är mamma och kör barnvagn så tänker jag helt annorlunda. Nu är jag irriterad på alla hänsynslösa människor UTAN barnvagn som inte bryr sig ett dugg om när man kommer gående, utan måste prompt springa ut precis framför vagnen, eller om de ska gå förbi dig så måste de antingen tränga sig förbi på INSIDAN dät det är som allra trängst, eller så går de snabbt förbi en för att så fort vagnen är passerad sakta in stegen precis framför vagnen så att man blir tvungen att tvärnita för att inte köra på personen i fråga.

Så nog ändrar man åsikt alltid, jag ser detta tydligt från tiden innan jag blev mamma och nu tiden efter. Det finns säkert fler sådana här situationer där man ändrat åsikt. Det är egentligen rätt så häftigt.

Men en sak är säker jag tycker att smällare och raketer borde förbjudas, och enbart få användas vid offentliga tillställningar. Men till privatpersoner ska det vara total förbjudet att sälja. Avskaffa skiten!!!!!!!!!! *MORR*

Kramisar från Annika