Det skulle lika gärna kunna varit jag....

Jag har barr i trosorna. Den svarta, djupt urringade klänningen luktar brass och rödvin. I handen håller jag en flaska Explorer som jag halsar ur. Men jag är mer sugen på affe. Sminket har runnit, läppstiftet är utsmetat. Jag har precis haft sex med någon i skogen, på väg till festen, men nu är jag ensam.
Jag är alltid först med att bli dyngrak, jag kan halsa ren vodka som om det vore vatten och jag är alltid först med att dra några linor. På något konstigt sätt är jag stolt över det. Ungefär: "haha jag kan minsann festa lika hårt som ni killar"

Musik dånar ut på vägen och klungor av ungdomar har samlats utanför huset. Jag känner tjejen som har festen, så jag ringer henne på mobilen. Precis innan vi blir insläppta kastar en tjej en ölburk åt mitt håll. "Jävla horunge!" skriker hon.
Ölburken som är full träffar fönstret istället för mig och jag rycker bara på axlarna. Jaha, ännu en tjej som hatar mig. Kanske har jag hånglat upp hennes pojkvän, men då är det väl för fan pojkvännen hon ska kasta en ölburk på?

Det är folk precis överallt inne i villan. På båda våningarna, i trapporna och i badrummet. Några badar bastu, andra spelar biljard. Jag tar tag i Oskar, min pojkvän sedan två veckor, och vi drar två linor. Vi bryr oss inte ens om att gå in i badrummet. Jag känner hur amfetaminet sparkar igång mig, jag känner mig fri och stark, som om inget kan beröra mig. Jag börjar mingla, smaka ur allas ölburkar och dansar efter en stund på biljardbordet. Jag skrattar, pratar med alla och har sex med Oskar mitt på festen utan att bry mig om folks blickar. Demonerna känns långt borta.

En kille vill inte dela med sig av sin öl. "Jävla slampa, drick din egna jävla öl!" muttrar han. Jag skrattar ännu högre, rycker ölburken ur hans händer och häller den över honom. Han svär och skriker, och jag dansar därifrån. Dansar till dålig musik i vad som känns som timmar. Musiken går in i mig, som elektriska chocker, blir ett med mig.
Det blir bråk mellan några killar, folk därute som inte får komma in börjar kasta saker mot fönsterrutorna, två av dem går sönder. Det ligger en naken tjej, aspackad, i trappan, och ett par har sex på vardagsrumsgolvet. Det ligger krossade flaskor, tomma ölburkar och tomma ciggpaket överallt. Jag trampar i en spya.

Tjacket börjar gå ur kroppen och jag letar desperat efter Oskar men han har tydligen stuckit. Så jag röker på tillsammans med en annan kompis istället. Jag snedtänder, börjar skaka och slungas ner i ett bottenlöst mörker. Jag låser in mig i badrummet och spyr. Börjar leta efter något vasst, hittar en rakhyvel och skär mig på vaden. Jag är för hög, det känns som om jag har fyra eller fem fötter, och jag får svårt att andas. Råttorna bits och river i bröstet. Jag sätter mig i duschen med klänningen på och sitter där tills varmvattnet tar slut.

När jag går ut igen kliver jag i ännu en spya. Folk ligger däckade på golvet och i sofforna, någons tvååriga son ligger och sover bland jackorna. En kille med näsblod börjar tafsa på mig och följer efter mig upp på övervåningen. Han tigger om sex.
I vardagsrummet är det kaos, några killar slår hysteriskt på varandra, sparkar på allt som kommer i deras närhet och det står folk omkring dem och hejar. En annan kille står och betraktar en tavla samtidigt som han gör simtag med armarna. "Jag flyter in i den! Jag flyter in i den!" ropar han gång på gång. Jag går fram och frågar om han har någon e eller syra. Men han lägger inte märke till mig.

Någon måste ha ringt polisen, för plötsligt är det poliser överallt som försöker fösa ut alla. Klockan är halv fem på morgonen och jag snor ett ciggpaket och letar efter mina skor. Jag hittar dem inte men jag vill inte vara kvar en sekund till, så jag lämnar festen barfota. Det enda jag hittade var en halvfull, äcklig vinare som jag tar med mig. Jag går ensam genom gatorna. Vet varken var jag är eller vem jag är. Men demonerna flåsar mig i nacken och jag börjar springa. Försöker springa ifrån trasigheten.


Har precis läst den här boken och inser att det skulle lika gärna kunnat varit JAG.

Over and Out // Ängla-li

Det kom ett litet brev.

...I fredags precis när vi var på väg till bussen för att åka till Stockholm på vår lilla kryssning så kollade vi brevlådan och där låg 4 brev till mig, två av dem var från jobbet, men jag varken orkade eller hade tid att öppna dem då, så det gjorde jag i Söndags när vi kom hem igen. Och såhär stod det i ett utav dem:

Angående din intresseanmälan till
Futurum

Ansökningstiden till Futurum var öppen t.o.m
2009-05-15. Antalet personer som lämnat in intresseanmälan översteg kraftigt
tillgängliga platser. Det var 17 sökande på 7 platser.

I samverkan med de fackliga organisationerna har vi nu
gjort urvalet av vilkas ansökningar vi kommer att lämna vidare till
futurum.

Du är en av dessa och vi kommer att ta kontakt med dig
för den fortsatta processen.

Vet inte riktigt vad de menar med detta....har jag fått futurum eller skall det göras ytterligare en gallring bland de sökande?? Jaja...det är väl bara att vänta och se vad som händer. Känns i allafall kul att jag kommit såhär långt...jag som sällan lyckas med något. Ville bara berätta detta för er eftersom ni följt mig från start så att säga. // Ängla

Idag åker vi.....tjoohooo!!!

...Nu sitter jag här i vardagsrummet hemma i Örebro och väntar på att bussen skall gå. Idag är dagen då jag och Ola åker på kryssning till Helsingfors. Jag kom hem från Dalarna igår och Viktor är kvar uppe hos mamma. Det gick bra för både mig och Viktor att skiljas åt och efter ett samtal igår kväll med mammsen så kan jag nu vara helt lugn. Viktor har inte gråtit eller nånting och de har haft det jätte bra. Så jag skall se till att den här resan blir riktigt,riktigt bra och trevlig framförallt.

Dessvärre så spöregnar det här i Örebro just nu, och enligt väderrapporten var det mkt regn över Finland med under helgen, men jag ska ha kul ändå....med eller utan regn....så det så.

På Tisdag åker jag upp till mamma igen efter ett besök hos barnmorskan och sen åker jag och Viktor tillbaka till Örebro på fredagen igen.....då är vårat lilla reseäventyr över för den här gången, sen vågar inte jag åka på några längre resor under juni månad. Då ska jag bara vara hemma och förbereda mig och även fixa ett barnkalas om allt går som det ska. Våran stora-lilla älskling blir ju hela 3 år om inte alltför många veckor, och det skall givetvis firas, om nu inte lillebror/lillasyster får för sig att göra entré i samma veva, vilket vi absolut inte hoppas. Jag tycker att det är viktigt att de verkligen får en egen dag som är speciell för dem.

Nu går bussen från Brickebacken om ca: 30 minuter så nu är det kanske bäst att jag loggar ur och förbereder mig lite. Men var rädda om er...så får ni en lägesrapport om resan när vi kommit hem igen.

Stor puss och kram från Ängla-Li

Så här ser Fjants boende ut från utsidan... :-)

...Om man vill förändra sig eller förändra saker i sitt liv så kan man inte fortsätta att gå i samma gamla fotspår som man alltid gjort, man måste våga testa nya vägar och testa andra/andras fotspår också. Nu i skrivandets stund så är det just precis en sådan förändring jag gör. Jag tar ett steg och gör något som jag aldrig någonsin i min vildaste fantasi trodde att jag skulle göra. Jag sätter ut en nästan nakenbild på mig själv, på internet, ett ställe där vem som helst kan titta och se. För en person med otroligt dåligt självförtroende och en fruktansvärd självkänsla så är detta ett enormt stort steg. Jag har i hela mitt liv skämts och mått dåligt över min kropp och mitt utseénde och skulle inte för allt guld i världen sätta ut en bild eller visa mig själv naken för någon annan än min sambo....men nu gör jag det, eller ja..i allafall nästan.

Flera utav er har efterfrågat en magbild på hur jag ser ut nu med "Fjant" i magen, så här kommer en, den är tagen igår och jag är då i vecka...hmm...vad blir det....33-34 där någonstans. Jag mår i det stora hela helt OK, men har emellanåt fortfarande besvär med yrsel och det kan kännas som om någon stasar av runt hals och handleder. Det känns som ett enormt tryck i överkroppen så att säga. Ligger fortfarande lågt i blodtryck, men enligt barnmorskan så är det inte farligt lågt. Sist jag var där hade jag 95/55. Men mitt socker ligger bra (4,5) och mitt HB är bra (115). Så hon vet inte varför jag mår som jag mår ibland. Det är väl bara helt enkelt ett graviditetssymptom, som inte är utav det mer positiva slaget. Men hon var helt säker på att alla mina besvär och obehag skulle försvinna så fort bebben var ute. Så vi får hoppas på att hon har rätt.

Annars löper det på, vi har införskaffat ett babyskydd som vi köpte på Blocket av en gammal granne till mig, då jag bodde i Leksand, så den står hemma hos mamma nu och den tar jag med mig hem hit till Örebro, när jag lämnar Viktor hos mamma. Annars har vi ju det mesta man behöver efter Viktor, det enda som kan behövas är kanske mer kläder i de små storlekarna, men vill vänta tills vi vet om det är en flicka eller pojke. Och sen ska vi beställa barnvagn också, får nog gå och prata med dem i helgen om hur lång leveranstid det är och hur tidigt man behöver beställa i såfall. Men annars har vi nog koll på läget tror jag.

Och inte har vi blivit klokare vad gäller namn heller....och särskilt inte när det gäller pojknamn. Ola är väldigt inne på fornnordiska namn, men jag är inte lika tänd på det, i varje fall inte när det gäller pojknamn. Däremot så finns det flera fina flicknamn inom den fornnordiska mytologin som jag kan tänka mig. Jag vill inte ha något jätte vanligt namn, men heller inget konstigt eller så pass ovanligt att barnet skall skämmas över det under hela sin uppväxt. Och det vore ju bra om alla kan uttala namnet rätt...och inte gissa sig till ett uttal pga att stavningen är konstig eller annorlunda. Ja usch ja...det är inte lätt det här med namn. Ni får väldigt gärna tipsa om fina och lite annorlunda pojknamn.

Nu ska jag mingla vidare och fortsätt gärna att berätta vad ni vill läsa mer om i min blogg. Stor kram till er alla! // Ängla-Li

Nu är det gjort!

...Nu har jag tagit steget....idag postade jag brevet med ansökan till Futurum, får väl se vad som händer nu...spännande,spännande!! // Ängla-Li

Vad vill ni läsa om??

...Har i flera dagar nu känt att jag vill skriva i min blogg, men har inte haft ngt kul eller intressant att blogga om egentligen....vet inte vad jag ska skriva. Så nu tänkte jag fråga er läsare om ni har några förslag? Är det ngt särskilt ni vill att jag bloggar om eller berättar om från mitt liv eller ngt annat? Vad vill ni läsa mer av och mindre av? Kanske får ni igång mina geniknölar lite.

Kram från en vilsen Ängla

Viktor har en tvillingsyster!

...Har ni träffat Viktors tvillingsyster??? I påskas fick vi träffa henne...en söt liten blond tjej med samma ansiktsuttryck som Viktor himself....*FLIN*

Så här kan det gå när man har en kusin som pluggar till frisör, då får man stå ut med att agera provdocka för hårförlängningar och dylikt. Viktor är trots sina unga år redan van vid detta och älskar när hon färgar håret på honom med sprayfärger.

Själv har jag också fått känna på hur det är att vara kund hos henne, hon klippte nämligen mig i påskas då jag hade typ 17 olika längder i håret, efter frisyren jag klippte senast då den blev ganska så korthårig. Nu känner jag att jag vill spara ut det lite igen så att jag skall kunna sätta upp det i tofs, så därför ville jag att Jennifer skulle fixa till mitt hår så att det blev lite mer jämna längder på det och inte 17 olika.

Och kan meddela att hon är riktigt duktig på det hon gör och jag tror verkligen att hon valt rätt linje. Har sett bilder på håruppsättningar hon gjort på deras "dockor" på skolan och de är verkligen vackra. Fina bröllops och baluppsättningar verkligen....

Önskar dig all lycka och välgång under din resa fram till gesällbrevet gumman, du kommer att fixa det galant. Tänk vilka coola syskonbarn jag har ändå...som verkligen väljer vad de vill göra från hjärtat....och inte låter sig ryckas med av grupptryck eller andra konstigheter.

Stor kramis från Ängla-Li

Futurum - en chans till omstart ???

Som jag tidigare nämnt här så har jag blivit varslad och vi har blivit erbjudna något som heter "futurum". Ett erbjudande som när jag hörde det, lät alldeles för bra för att vara sant. Och jag kände att någon slags hållhake måste det ju finnas.
På valborgsmässoafton åkte jag och Viktor till mitt jobb och gick på en information angående detta där jag fick reda på mer ingående vad detta verkligen är och man hade möjlighet att ställa frågor till personalen från futurum.

Vad är då futurum undrar ni....Jo det är ett projekt genom posten där personal som blivit varslade får en chans till en "nystart" kan man säga. Man kan alltså välja att säga upp sig frivilligt från posten AB och istället bli anställd av futurum. När du blir anställd av futurum sägs du upp från din tidigare anställning på grund av arbetsbrist. Vilket är en stor förmån OM inte detta år skulle leda till ngt utan du är tvungen att söka dig till A-kassan så får du bara 7 dagars karens istället för de 3 månader som är när man säger upp sig själv.

Under året i futurum får du bibehålla din lön med eventuellt OB-tillägg, du får 4 veckors betald semester och du får en personlig coach som hjälper dig att hitta nya vägar och/eller att nå drömmar och mål som du har. Det kan vara att börja studera, söka nytt arbete eller hjälp med att starta eget. De samarbetar med trygghetsrådet som hjälper till med mkt stöd rent ekonomiskt.
Väljer man exempelvis att studera så bekostar de alla skolböcker och annat material. Futurum kan även köpa kursplatser på utbildningar som man gärna vill gå.
Lyckas du dessutom få en fast anställning inom 3 månader så får du en bonus av posten på 150 000 kronor.
Skulle du få ett arbete där du blir tvungen att gå ner i lön så står dem för löneutfyllnaden som skiljer mellan det nya arbetet och det du hade på posten.

Visst låter det helt galet bra?? Ja, jag är då helt fascinerad över att de kan erbjuda en sån här grej faktiskt. Kravet för att få söka futurum är enkla:

* Du måste vara tillsvidareanställd med minst 2 års sammanlagd anställning.
* Ha en anställningsgrad på minst 40% av en heltid.

Och jag kvalificerar in mig på båda dessa, då jag varit anställd i över 10 år.

För min del så var jag nyfiken på hur det fungerade med futurum för MIG som ska vara mammaledig nu och jag frågade en hel del kring detta när jag var på informationsträffen och jag kan alltså gå med i futurum nu men vara föräldraledig upp till ett år från futurum och när det här året har gått så börjar mitt "aktiva" år i futurum. Så först kan jag alltså gå hemma i ett år med vanlig föräldrapenning. Sen kan jag "gå hemma" ytterligare ett år fast då med full betalning precis så som jag haft nu när jag arbetat.

Jag funderar skarpt på att söka detta, då min högst dröm är att komma bort från posten och det här finner jag som den enda lösningen just nu. Men...det finns ett litet dilemma...bara för att man söker detta så säger inte det att man blir antagen, utan det avgör mina chefer, vem som har störst behov utav det så att säga. Så det gäller väl att skriva något riktigt bra i ansökan. Vet inte heller hur många platser de har tänkt sig i futurum, hur många övertaliga det verkligen är.
Men senast den 15 maj skall ansökan vara inne. Vad tycker ni om detta? Ska jag söka eller avvakta??

Det känns lite som om det är ens framtid som sätts på spel, men samtidigt känner jag att man måste våga satsa och chansa för att komma vidare. Man måste våga kasta sig ut i okända vatten för att finna de där små guldklimparna....hmm...ja det är mkt som snurrar runt i mitt huvud nu. Men det lutar åt att jag söker detta, så får vi se var det leder.

Spännande är det hursomhelst....och det vore jätte kul om ni vill följa mig längs den här vägen.

Stor kram på er // Ängla-Li

Herreguud!! Det blir ju 3 bebisar!!!!

I min blogg den 11 mars så skrev jag att jag och Viktor hade fått reda på världens busigaste hemlis, men att jag inte kunde nämna något om det just då. Men nu kan jag berätta för er kära läsare vad det var vi fick reda på då.

Jag kan stolt berätta att jag med några månaders mellanrum kommer bli både 2-barns mamma OCH gammelmoster x 2. Mina syskonbarn skall nämligen också ha barn i år. Och dessutom med bara 1 månads mellanrum. Johanna är beräknad till den 28 augusti och hennes syster Alexandra är beräknad till den 28 september. Så den här julen (om allt går som det ska) så kommer det kanske att se ut precis som på bilden ovan, tre små nya bebisar i familjen Larsson/Thunell.

Jag blev givetvis chockad av beskedet men är samtidigt väldigt glad för deras skull. Plus att fjant nu kommer att få två jämnåriga släktingar. Tänk vad kul de kan ha när de växer upp. Så babyboomen i min närhet fortsätter att öka och folk förökar sig som aldrig förr.

Tack å hej leverpastej....// Ängla-Li

Resan är bokad...

...Nu är resan bokad och betald och jag har även utnyttjat presentkortet som jag fick av min syster i födelsedagspresent nu senast jag fyllde. Sedan Viktor föddes för snart 3 år sedan så har inte Ola och jag lämnat bort honom för att göra något på tu man hand. Vi har på dessa tre år inte haft någon längre gemensam egentid. Men nu ska det (om allt går som planerat) äntligen bli av. Den 22 maj åker vi på kryssning till Finland och får en hel helg bara för oss själva. Viktor ska vara hos mormor i Dalarna under tiden och jag är redan nu orolig över att klara mig utan min lilla bääääbis i sååå många dagar. Hur ska jag kunna sova utan honom?

Jag vet att detta kommer att vara jätte nyttigt för oss alla tre, då Viktor aldrig sovit borta och/eller utan oss. Plus att det är nyttigt för mig att se att det faktiskt går bra att lämna bort honom, trots att han är det finaste jag har. Det kommer att bli tufft men mkt nyttigt.

Vi känner att vi verkligen borde göra detta nu innan vi får en liten knodd till i familjen som kommer ta upp en hel del av vår tid som sambos, så därför åker vi nu iväg för att stärka och vårda vår relation. Jag ser verkligen fram emot det.

I helgen som var så var det vårmarknad i Rättvik, en marknad som vi brukar åka på 2 ggr om året och som blivit en liten tradition, men som vi i år tyvärr fick hoppa över för ekonomin räckte inte för både en marknadsresa OCH kryssningen, så då kände vi att kryssningen är mer värdefull för oss än marknaden. Men skall erkänna att lite ledsamt känns det allt att inte ha kunnat gå på den som vi brukar. Men det kommer ju en höstmarknad i Oktober, så vi får sikta in oss på den istället.

Over and out // Annika