En mamma funderar lite....

Mina två söner är verkligen det bästa som hänt mig i mitt liv, vill inte byta bort dem för allt guld i världen, ångrar inte en sekund att jag tog beslutet att behålla dem när det väl kom upp för mig att jag var gravid. En kärlek som är gränslös och helt underbar har medföljt i samband med att dessa två gossar kom till världen.

MEN.....ibland kan jag bli så fruktansvärt avundsjuk på människor i min närhet som INTE har barn. När man läser dessa människors bloggar, facebook-inlägg och dylikt och det står saker såsom att:

• Idag tog jag en lång sovmorgon.
• Idag ska jag bara krypa upp i soffan och läsa min bok.
• Idag ska jag träffa en vän på ett mysigt café och bara tjööööta.
• I sommar ska jag åka till Västindien och bara chilla.
• Imorgon tror jag att jag ska åka till moster i Sveg och hälsa på lite.
• Har fått tag på biljetter till årets bästa konsert.

Ja detta är bara lite grann av alla saker jag ofta får läsa om och som jag kan bli så avundsjuk på. Jag vill också kunna göra allt detta NU...men det funkar inte riktigt så ju. Känner ibland att jag skulle vilja vara helt ensam och bo i en tvåa igen och bara välja min egen inredning och kunna möblera precis så som jag vill ha det. Kunna sova så länge jag vill, kunna sova ensam i min säng utan att behöva dela den med 3 andra. Kunna vara ute på bus länge på kvällarna och komma hem sent utan att behöva smyga in. Kunna koka makaroner mitt i natten för att man är hungrig. Eller tänk bara tanken att få duscha länge och ensam utan en personlig underhållare som står på toalettstolen och frågar: Vad ska jag sjunga för dig nu mamma?!

Eller att få gå å bajja i fred, utan att ha en son som ska sitta brevid på sin pall och fråga: Är du lös i magen idag mamma?!

Ja, det är minst sagt en hel del saker som vore så himla skönt att kunna göra alldeles ensam eller enbart med sin partner utan några telningar som sällskap eller åskådare, men trots dessa svackor och känslomässiga snedsteg i form av avundsjuka på andra så är Viktor och Mathias den del i mitt liv som gör att jag faktiskt orkar och vill leva vidare som mamma...med sällskap på toaletten, att få sova på en yta av 30 cm bredd, att få avbryta helgens middag med att gå å torka stjärten på en liten en som just bajsat för att sedan återgå till maten å ändå njuta av den. Att på loppet av 1 minut först får höra: Dumma Mamma! för att stunden efter få höra: Jag älskar dig mamma, du är det finaste jag har! Att orka svara på samma fråga för 743:e gången utan att visa ngn somhelst irritation pga upprepningen.

Detta är ju det underbara livet som mamma...ett liv jag inte skulle vilja byta ut för allt guld i världen som sagt.

Mathias och Viktor .....ni är mammas hjärta och lungor och utan er kan jag ju inte leva....Älskar er så mycket era knasisar!!!

Puss på munnen, Nyp i näsan och Rap i örat från Ängla-Lee