En glad och en tråkig nyhet med några få timmars mellanrum.

Nu har det gått sådär lång tid igen mellan inläggen här. Jag blir så trött på mig själv. Det är precis som min kompis "D" sa till mig: Hellre korta inlägg var eller varannan dag än ett långt inlägg en gång i månaden typ. Och han har ju så rätt, så rätt.....men vad hjälper det, när jag inte får tummen ur röva och gör ngt åt det. *SUCK*...Men nu kanske...KANSKE det blir en förändring för jag har något roligt att berätta som kommer att underlätta för mig...Igår fick jag nämligen ett brev från Försäkringskassan där det stod att jag har blivit beviljad havandeskapspenning från 1 maj, och det känns så otroligt skönt, för nu börjar det bli riktigt tungt att jobba med den här magen. Paketen är tunga och magen är ivägen när jag ska sträcka mig efter saker. Så nu har jag bara några få dagar i april här kvar att jobba och jag är verkligen glad och lättad över detta. TJOOHOO!! Sen blir jag lyxhustru, som mamma sa till mig idag. *FLIN*

Men varför skulle lyckan få hålla i sig mer än några timmar för....när man kan få ett lika tråkigt besked bara några timmar efteråt?! För just så var det igår...en glad och en tråkig nyhet. Igår när jag kom till jobbet så blev vi ombedda att gå in i ett konferensrum inne på kontorsavdelningen och där stod folk från facket, vår terminalchef samt vår personalchef och summa summarum kan jag meddela att jag numera är varslad. Vi är alltför många på terminalen och paketvolymerna minskar och trenden ser ut att fortsätta så dessvärre.

Men helt jättedeppig är jag ändå inte, för posten har en lösning som kallas "futurum" som, om jag kan få den, är en räddning ur dödens käftar för min del, och en MYCKET bra sådan. Får berätta mer om den vid ett senare tillfälle. Men trots varselbeskedet så är jag inte förkrossad......inte ännu i allafall, för nu har jag helt andra saker att lägga min energi på som känns mycket roligare.

På bilden ovan kan ni se vår Viktor som lånat kusin Alexandras sambos hjälm och vrålåk, när vi var uppe i Dalarna i påskas. Viktor kunde knappt hålla huvudet upprätt för hjälmen var så tung för honom....stackars liiiten!!

Nu ska jag mingla vidare......PUSS på örat // Ängla-Li