Jag älskar dig skitstövel!!!!

Idag är ingen bra dag alls. Jag vet att jag får sådana här dagar då och då och jag vet att de går över men just när de pågår är de FRUKTANSVÄRDA! Jag är ledsen och arg, besviken och sårad i hjärtat. Jag är frustrerad och irriterad, förtvivlad och oerhört sorgsen. Jag är så otroligt ledsen över att jag är så förbannat ensam. Mitt liv är på något vis tråkigt. Nu vet jag att många tänker att hon borde inte klaga hon som har så mkt fint i sitt liv...en sambo och en underbar son, ett nytt litet mirakel på väg och hon har ett jobb, det finns så många andra som har det sämre....och....JOO...jag vet allt det där. Och joo..jag är glad över min familj och sådär...men det kanske inte alltid är det man söker, det kanske inte alltid är just DET man menar när man säger att man har ett tråkigt liv.

Jag myntade ett eget uttryck för några år sedan då jag satt och samtalade med en arbetskamrat om ditt och datt och jag just då var irriterad på Ola. Då sa jag: att det finns ingen man kan bli så arg och ledsen på, som just dem som man älskar allra mest. Och det stämmer så bra tycker jag.

Och så är det lite grann idag med...jag är väldigt besviken, ledsen och känner mig väldigt sårad av Ola. Vi hade ett bra samtal idag om saker som man grubblar över här i livet om precis allt möjligt, både positiva och negativa saker...och jag öppnar mitt hjärta och säger precis hur jag tycker och tänker om en viss sak och hur ledsen och sviken jag känner mig runt min ensamhet här i Örebro, att mina arbetstider gör mig socialt handikappad, hur låsta både jag och Ola faktiskt är pga mina arbetstider och att vi får alldeles för lite tid på egen hand, både var för sig och ihop.....m.m m.m.....

Han VET exakt hur jobbigt jag tycker det här är och han VET hur avundsjuk jag är på att han har vänner och syskon i närheten som kommer hit och hälsar på ofta. Jag har INGEN....inte en enda. Min släkt bor fortfarande en bra bit ifrån mig, trots att vi nu kommit närmre mot när vi bodde i Göteborg, men det är ju inte precis så att de eller jag bara kan svänga över på en fika en timme eller så. Han VET också att jag inte på ngt vis vill bli en elak hagga som förbjuder honom att umgås med sina syskon och vänner, som inte vill förbjuda honom att gå ut med sina kompisar och fika eller gå på krogen eller whatever.....MEN....det gör så ont, det gör så förbannat ONT när han gör det...och speciellt idag när han visste hur deppig jag var över just detta. Beskedet kom som ett slag i ansiktet, efter att jag hade gått med Viktor till affären för han ville så gärna cykla på sin trehjuling dit.....Jag pallade verkligen inte och jag orkade inte stå emot tårarna idag, det gick bara inte.

Jag vet inte riktigt vad jag vill med det här inlägget, men jag är arg, ledsen och sårad....det är tråkigt att sitta ensam hemma en lördagkväll. Det är tråkigt att jag för några timmar sedan satt och samtalade med min sambo om hur tråkigt jag har det och hur roligt det vore att få hitta på ngt skojigt, ngt vuxet, att få ha roligt med vänner, att få bara vara Annika för ett tag....och som grädde på moset....så väljer HAN att gå ut och roa sig med SINA vänner, HAN väljer att lämna mig ensam hemma för att få gå ut och ha lite skoj......DET gör så ont och sårar mig så fruktansvärt....MEN..samtidigt vill jag inte på ngt vis vara den som hindrar honom eller förbjuder honom att gå ut med sina vänner...för han behöver också få ha roligt med sina vänner och att få komma från hemmet och vardagslunken.....men just idag blir jag så ledsen och sårad av denna man som jag älskar så förbaskat mycket. KARLAR!!! (som Jessica skulle sagt).

Over and Out // Ängla-Li